Ottos expedition 1902 digitalt bevarad

Lämningarna efter Otto Nordenskjölds Antarktisexpedition 1902 är okända platser för de flesta. Genom ett internationellt forskningsprojekt med svenska Riksantikvarieämbetet har vinterstationen på Snow Hillön (Snow Hill Hut), stenhyddan i Hoppets vik och fyrbåken i Pingvinbukten nu blivit virtuella 3D-miljöer som både forskare och allmänhet kan ta del av.

Vintern 2020 reste en svensk-argentinsk forskningsexpedition i Nordenskjölds spår, däribland Gunnar Almevik och hans forskarkollega Jonathan Westin. På uppdrag av Riksantikvarieämbetet genomförde de ett omfattande fältarbete: laserskanningar, fotogrammetri men också mer traditionella mätningar och ljudupptagningar. Arbetet var en del av forskningsprojektet CHAQ 2020, ett samarbete som leds av Luleå Tekniska Universitet och KTH i samarbete med Polarforskningssekretariatet och Argentine Antarctic Institute. Delar av arbetet har sammanfattats i en forskningsrapport som beskriver lämningarnas fysiska tillstånd och sätter in dem i ett kulturhistoriskt sammanhang. Dokumentationen blir ett viktigt underlag för förvaltningen av lämningarna, ett ansvar som Sverige delar med Argentina. Materialet från dokumentationen finns publicerat och fritt tillgängligt på webbplatsen ”Built cultural heritage in Antarctica”. Förutom högupplösta digitala 3D-modeller, finns här även drönarfilmer, ritningar och såväl nutida som historiska fotografier. Allt paketerat i ett visuellt tydligt gränssnitt, utvecklat av Göteborgs universitets Centrum för digital humaniora.

– Vår dokumentation är som ett kalejdoskop över olika kulturhistoriska perspektiv. Vi hoppas att den ska väcka intresse hos andra att ta vid och fortsätta vårt arbete, säger Gunnar Almevik.

Lämningarna efter Otto Nordenskjölds Antarktisexpedition 1902–1903 ingår i ett kulturarv med både svensk, norsk och argentinsk koppling. De över hundra år gamla byggnadsverken som expeditionen lämnade efter sig står ännu välbevarade i det karga landskapet. Men inom ett femtiotal år riskerar många av dem att bokstavligen försvinna ner i havet i takt med stigande temperaturer. De kvarlämnade byggnadsverken aktualiserar också viktiga frågor om klimatet. Kulturminnena blir en indikator för de accelererande klimatförändringarna.